' I Gränslandet '

--

Det finns många saker som skiljer oss åt, och det finns stunder då som vi skulle kunna tro att vi inte kan urskilja oss från vad som egentligen är fantasi och verklighet. Jag är både det ena och det andra.

Söt och hemskt vidrig, och det går inte för sig att jag skulle kunna tindra med ögonen och se så söt och gullig ut när jag är som mest argast och vill ha tillbaks det som är mitt.  Man kan tro att man väljer det rätta, men det kanske visar sig vara det som sedan utvecklas till ett rent ut sagt helvete? Så det kanske borde vara enklare för både en själv att våga ta den svåra vägen, slippa den omvägen och kämpaför man vet att man sedan slipper det irriterande, gnällande och det jobbiga tjajet- helvetet.

 Likt en demon så håller jag inne all min inre vrede, jag säger ingenting,

Inte ens ett litet ord blir sagt. Med ilskan inom mig, som döljer sig bakom mitt svarta lilla hjärta så vet jag att jag, bara jag kommer att veta detta eftersom jag är trött, trött på omgivningen och dess uttjatade åsikter om mina handlingar. Självständig, det skall jag bli, mer än vad jag redan är.

Iskallt - isolera mig från dem som jag känner förakt mot, och även mot dem som jag inte har om hjärtat. Mina änglar vet, dem vet vilka dem är, de står mig närmast av allting. Ty de som vågar sig på att göra dem illa,

jag ska personligen se till så att de inte kan tänka en klar tanke länge till.

Synd- att deras söta små ansikten skall behövas få rejält med stryk, och när hela dem är fyllda med blåmärken ska jag skratta åt dem. Helt nerblodade ser dem på mig, och jag ser ned på de mest brutalt äckliga som förpestar denna värld med sina vidriga personligheter.

 Lugnet- det enda som får mig att vilja fortsätta. Att slå gång på gång och känna hur allting försvinner ifrån mig. Ilskan rinner av mig, och jag kan lättat gå därifrån.

Jag vet inte riktigt vad jag ska ta mig till om jag inte får allt nämnt, allt som har varit frusterande för mitt lilla huvud att hålla reda på, det gör mig smått galen, så jag hoppar verkligen från kategori till kategori. 

Jag är nog inte helt perfekt jag heller. Alla har en sida som man inte väntar sig, helt chockad kan man bli av den.

Jag är bara människa.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Min lilla dotter Isabelle rullar runt på golvet, ålar, slänger sig ut på den fula mattan i ett försök av att kunna göra ett kryptag. Hon är iklädd sin pingvin-pyjamas vilket automatiskt gör henne till min pingvinbebis! Jag är så lyckligt lottad som h...

Det är dags nu, på riktigt alltså. Flera månaders väntan har gått.  Det är nu som jag nått den tidpunkt då det enbart är 1 dag kvar tills den beräknade förlossningen, och att jag äntligen får se min underbara dotter i ögonen för första gången.. Om...

Det här är utan tvekan det bästa som har hänt mig någonsin.I september får jag en liten dotter<3  ...

Jag vill inte vara en del av ditt liv, ännu mindre vill jag finnas med i dina drömmar!Vad är det egentligen som är så in i helvetes jävla svårt att förstå? Är det inte tillräckligt med allt oavbrutet snack om vad som är svårt i livet, och alla gråa m...

Det hade varit enklast genom att bara ge upp, släppa taget om allt som jag någonsin brytt mig om,och skita fullständigt i allt&alla- men jag gör inte det. På grund av Honom så har jag aldrig visat rädsla. Aldrig någonsin lät jag mig själv bli offer. ...